Sängen min vän, hur kommer det sig att du valde just mig som din själsfrände, när vi praktiskt taget inte har någonting alls gemensamt. Du omfamnar mig så mjukt, och låter mig somna i din famn. Spenderar alltid mina favorit timmar här, tillsammans med dig.

Vad gör jag ens. 

 

Är fortfarande lika lat som jag var igår. Sover princip som jag alltid gjort och äter i vanlig ordning. Men idag fick jag fan en jobbig fråga. "Vad är vi?" Jadu. Fan vet jag liksom. Jag är så mycket från dag till dag, gillar inte att planera saker för en lång framtid mår bäst av att bara leva här och nu. Fick nog lära mig det av jordens största douche en gång i tiden, och det sitter djupt. Facebook och sånt där shit kan också bara få en fet dask i ansiktet, tycker verkligen inte om det. Det spelar väl fan ingen roll egentligen, jag är kär så det räcker och blir sen är vi vad vi är, som vi faktiskt kom överens om, om man ska säga att man nu kom överens om något. Ah. Suck on that.

Godnatt. 

Kan verkligen inte koncentrera mig. Om mindre än en vecka står jag och boysen på friends arena, fistar sönder till Swedish House Mafia. Jag är så taggad att det känns som att pulsen ligger konstant på 180. Vet helt ärligt talat inte vart jag ska ta vägen. Kommer förmodligen inte kunna sova på fredag och lördag kommer jag skita ner mig av alla förväntningar. Vill egentligen inte erkänna det, men donkadonka är riktigt schyst. Some people knows how to smitta av sig. What else. Försov mig, missa provfan, såg film, dog på marknadsföringen. Sen kan jag äntligen fota med min kamera igen <33 ultimata lyckan!

Skriver nytt, fyller på, tar bort. Problem och andra händelser som sker försvinner och nya inlägg blir gamla. Oaktuella. Ja, det är typ så jag jobbar med mina inlägg, är ingen klippa på att publicera. Annars då? Den här veckan har ju varit en känslomässig bergochdalbana. Har inte velat sticka ut huvudet för mycket, hållit mig i mig. Helt stört hur en person kan påverka en så förbaskat mycket. Nu känner jag mig på benen igen, eller ah. Har väl alltid varit på benen, men ah. You get it. Hade en jätte mysig dag igår med mina nära vänner. Yologanget fo sho. Vi dansa, vi skratta vi var vi. Nu ligger jag helt död i sängen, efter en mördarträning. Tumblr runt lite och umgås med min katt. Lyssnar på Golden Era gör vi också, så som det ska vara en sån här söndag. Kändes sådär att börja följa must-be-a-lesbian, då jag nog är minst homo på den här planeten. Men dra åt fan vad inspiration man fick av den bloggen, stilarna alltså, inget annat. Vill tatuera mig, färga håret mörkt och töja öronen. Fuck jä ge mig massa pengar och en nypa rebeliskt mod.

Imorgon får jag en ny dator, äntligen. Sörjer däremot en aning över att alla mina bilder och filmer strök med. Det är helt sjukt vad vissa tattar energi och hur givande det är att vara med människor som gör än lycklig. Hur minus kan gå till plus och tvärtom. Det är kaos i den lugna stormen. Livets bergochdalbana. Vill bara va med min macka. Mjao. Godnatt

Huvudet känns som en stor vattenfylld melon på toppen av en tunn pinne. Det var längesen jag kände mig såhär otaggad på livet. Visst att jag har mina stunder då jag sätter mig ner och skriver massa deprimerande saker, men det är ju bara små tillfällen i det hela stora. Trodde helt ärligt talat inte att jag kunde bli såhär nere på riktigt, jag som verkligen avskyr när människor är sådär ultradeprimerade och det står skrivet all over the place. Försöker förneka vad jag känner, vända mig om och inte bry mig. Men det går inte att bara lägga på locket och gå vidare. Thats the hard part. Om jag skulle få önska mig något så är det tid. Ni får en helt orelevant men tänkvärd bild också. Bara för att det är en sån dag.

Jag har helt ärligt talat ingen ork för att stressa. Har alltid varit en slaker, kommer nog föralltid att förbli en också. Jag har seriöst långa listor på allting jag måste göra klart, och här ligger jag i min säng. Klockan är stracks åtta och jag har varit hemma sen tolv i förmiddags. Har jag pluggat? Nä.

Annars. Vettefan alltså. Allt är precis som det var förra vintern, mer eller mindre. Sovit för lite. Känt in för mycket. Aldrig något skönt mellanting. Vill vara allting alla andra inte är och det börjar bli på tiden att snön kommer nu. tjo

Borde verkligen plugga. Borde verkligen städa. Borde verkligen sova. Man blir som förlamad när man är trött, det går inte att göra något annat än att tänka och så fastnar man där. Det här lovet har varit väldigt förvirrande och riktigt onödigt. Det enda jag har varit riktigt duktig på är att skjuta upp och förhäla saker. Sista minuten är min grej antar jag. Well.. man måste ju vara bra på någonting. Macklemore och internet får in mig på andra banor. En stadig plattform att stå på samt pengar sökes. Just nu vill jag bara vara fri ifrån allt. Att bestämma saker för en framtid är inte mig grej. Få rymma iväg till ett annat land. Upptäcka. Ha massa pengar. Köpa massa kläder. Åka cruse board. Softa på en strand. Man blir som lyckligast av att vara spontan, det om något har jag lärt mig. Leva här och nu. Det enda som hindrar mig är en fet hög med pengar, en 1 och en 8 på papper och en fin resväska. Sen tänker jag faktiskt dra.

Hatar när man blir så känslig på nätterna, gårdagen var inget att leka med om man säger så. Men idag var fan en ny dag kan man lugnt säga. Såhär va. Hela terminen har mina vänner tjatat om Swdish house maffia och att de ska dit blabalblabla. Massa tjaffs. Vad är då oddsen när det första Oskar säger till mig när vi kom på tåget "Josasn. Allvarligt nu. Ena killen hoppade av, så jag har en biljett över, ska du med eller?" Dream come true, jag har varit starstrukk hela dagen kan jag tala om. Inte nog med det så har vi blivit med hund här i familjen. "Vill jag ha ett till problem? Ja det vill jag" sa pappa. Herregud alltså, vad är det för värld jag lever i? KARMA BITCHES. Ser även ljust ut för Camp Fish i år igen på Peace. / Mvh glad jävla brud.

Idag är en sån dag när allt man bara ska sitta still och hålla käften. Allt man säger blir fel. Jag måste plugga också. Fuck me right? Det är så mycket att jag inte vet var jag ska börja. På fredag åker Märta till NY, jag åker nog max till centrum. Och på lördag är det halloween fest också, alla tjejer ska va sexy bitches. Jag ska vara Harry Potter. Fuck me twise right? Vill bara gå och lägga mig, sova på saken och komma på en konkret lösning. Every uphill has a downhill. Det är jobbigt att springa i nedförsbackar också i tell you.

Saknar ju dig ändå. Konstigt nog.

 

Har precis genomgått ännu en ultimat helg i mitt liv. Trodde jag skulle få ta mig igenom ännu en natt framför en romantisk rulle all by my self. Laddade upp och startade The last song, men fick (lyckligtvis) avsluta slutet med en arm runt mig och somnade in med två. Lördagen blev ett easy task tillsammans med mycket fint härskap. Fick lära mig ett och annat om mig själv genom att pimpla vin på en buss och för att sedan försöka rap batla. Jag är inte en mogen människa. 17 år och helt omedveten om vad som är rätt och fel, eller tvärtom. Jag har kanske har utvecklats som person, men jag är fan inte mogen, och kommer nog förbli barn resten av mitt liv. Förstår inte varför andra människor ska bry sig om mina handlingar och vart jag sätter mina fötter, det rör ju inte dig? Tackar gudarna för vänskap som håller i sig, och dina armar om natten. (cheesy men jag gillare)
Är så jävla less på alla bortförklaringar, alla lögner och allt hat, det stiger mig upp över öronen. Jag är så trött över att behöva gå igenom samma visa dag ut och dag in. Inte nog med det kommer du helt plötsligt in i bilden. Mannen. Plzzzz. Tre månader för sent för att komma krypandes på alla fyra och be om något som praktiskt taget är omöjligt i dagens läge. Fyfan för mesiga män med ett stort och tomt pannben. Det går inte ihop. Jag har så sjukt mycke livskraft efter den här helgen, och är peppad inför att ge fan i allt som gör min vardag underlägsen. Nu ska jag softa på en macka. PEACE.

Det finns nog inget bättre än att traska hem ifrån träningen och prata om allt som behöver få komma ut och bli luft. Det är helt sjukt hur flera miljoner problem kan bara flyga iväg sådär och vara ur världen över en konversation. Att känna att egentligen inte var så svårt som det kändes. Shit vad jag är beroende av att ha dig som min vän. Vad skulle hända om du inte var där liksom? Går inte ens att föreställa sig. 

Idag kändes det som en såndär typical tisdag. Min näringskälla bestod av chockladbollar och oboy, en gnutta inspiration också. Tror aldrig att jag längtat såhär mycket till att gå ifrån skolan som jag gjorde idag. Det är som att man har två liv, ett i skolan och ett utanför. Livet utanför kan inte bli bättre just nu med mitt lag, vänner och kärlekstjaffs. Helt klart älskvärt!

 

Sitter och beskådar höstens bästa mysfaktor, regnet. Jag må kanske vara ensam om min åsikt men det är tame' fan bra väder det också. Finns nog inget bättre än att sitta och bara titta ut på ovädret i ett varmt rum med mjukiskläder.

 

Vad pratar jag om ens. Fett orelevang inlägg. Har haft en riktigt ordningsam dag, daton är inlämnad och kortet fixat. Fick en iPad som "lånedator". Helt ok.

Håret uppsatt, jeansen väck och teet på höger sida - tjo pluggmåndag.

Efter tre veckors kämpande har min dator nu sjungit sina sista toner och ah.. RIP. Efter gårdagens argaste kväll utan alkohol fick jag ändå ett rätt fint avslut på den här helgen. Ska ju inte säga att gårdagen var dåligt, men ibland så får man fan fnatt på sina vänner. Herregud vad jag ville skogsmörda när jag dundrade ner i sängen och somnade med kläder, smink och hela kördet. Fick däremot röra om lite i grytan och lära känna nya trevliga människor över en kopp te och bubbelvatten, någonstans i Sollentuna. Idag fick jag träffa min prins efter en veckans frånvaro (<3333333333) kärlekstrams är schyssta grejer. Sen sprang jag på mina boyz som jag har varit ifrån allt för länge över en hockeymatch. Vi skratta, vi skrek, vi heja. Fick däremot möta en inte allt för glad Oscar, blöt som en hund med munjiporna nere vid tånaglarna, 2-2 är tydligen ingen bra match. Mina förortsbrorsor lär nog vara det bästa som finns just nu. Sen vill jag hälsa till alla mina tjejkompisar att ni är fan inte på helt fel spår heller. Ni är få, men jävligt fina.

Stryker runt i mina mjukiskläder, äter mina kastrull poppade popcorn och dricker te med citron halvor. Har det ändå helt ok här hemma i min ensamhet. Kollar på massa kärleks filmer och längtar till vintern gör jag också. Det är helt sjukt vad sugen jag är på att åka snowboard. Den känslan, den friheten man känner när man åker, shit vad jag saknar den. Plus att jag och fjärren är 18 om inte allt för lång tid. Då jävlar tänker vi åka upp till Lapplandsfjällen och åka, va så säkra. Nu ska jag återgå till mina rutiner, next movie blir Dear John, allt för längesen jag såg den rullen.

Kan ju erkänna att jag inte hade världens bästa uppvak kanske. Alldeles förvirrad och med ögonen dinglandes nedanför kindbenen fick jag sån panik att jag var tvungen att ta första bästa bussen hem. Haha åh, why me? Trotts någon timmes sömn och den här morgonen är jag sjukt taggad på den här dagen. Det är fint väder, sushi lunch med min fru och ja, lördag såklart.

 

Allting snurrar så fort runt omkring mig, mitt kaotiska vardagsliv. Förstår inte hur jag kan finna lugnet i mig själv och sitta här när jag egentligen borde sitta och skriva x antal tal, analyser och värderingar. Drunknar i mina flyttahärifrånmeddig och enbebisskullevamysigt tankar. Nej fyfan. Jag har en katt, och ett rum - slipper betala massa hyra och sånt skit, tack det funkar fint. Nu ska jag och mina tre sprickor och två borttappade tanjentknappar plugga. Fan vad jag är dålig på att ta tag i saker. Ha det fint.

 

Amafakin gad det finns nog inget bättre än att gå till skolan med Kick Ass soundtrack i lurarna. Oavsett hur dåligt jag har sovit, hur mycket ångest man har över läxorna så känner man sig alltid så jäkla mäktig. Bästa ego boosten. Btw så tycker jag att ni borde följa mig på twitter - josefinefox. Bäst. Tack för idag, yo.

Finns nog inget värre än att veta om att man har gjort något fel, och inte få reda på vad det är som är man har gjort fel. Jag som kände mig så ultimat i söndags, jag hade verkligen allt på ett silverfat. Backe upp, backe ner så att säga. Nu ska jag åka in till stan och träffa min bror och hans vänner, våra vänner. Ska bli så skönt att bli några ord klokare och skämmas lite i skuggan av nördsnacket.

De dåliga sakerna är många, och de bra är få - men så pass bra att de överväger de dåliga stunderna och får en därför att vilja fortsätta. Love ain't a happy story.