Vill ju helst av allt besegra bergstoppar med dig, if you know what I mean. Kan ju inte låta bli att tanken susar förbi ibland och ger mig ett slag i magen. Skulle nog inte banga någonstans på att supa mig redlöst full för att sedan dö i mina tårar. Men alkohol gör mig inte direkt sötare eller klokare, så varför ens försöka? Samtidigt känns det inte bra att bara lägga på locket och gå vidare. Tillslut kommer ju droppen rinna över bägaren och där kommer jag ligga i fosterställning, helt hjärndöd och tycka synd om mig själv. Hur jag än gör kommer jag sluta där..

Satan i gatan vad jag låter som ett depp monster. Min dag har ju faktiskt varit riktigt bra trotts den där tankeställningen jag fick här på kvällskvisten. Fast nu kom jag på att jag har grafisk komunikation imorgon och jag ligger efter som ett as.

After all, fuck. my. life.