Destination: Okänd.

Fysiskt tillstånd: Rumpan kvider

Psykiskt: Instabilt.

 

Allt jag gör, allt jag säger, allt jag skriver blir bara fel. Ibland kanske det är bäst att bara låta tysnaden säga sitt, även om jag inte kan låta bli. Det gör ju så ont att bara knipa ihop munjiporna och bara vänta. Väntaväntavänta. Dagarna har varit långa, och every teardrop has been a waterfall för kung och fosterland. Idag har varit måttlig. Blivit arg när mamma frågat hur jag mått, och bett alla att bara sluta att gefan i mig. Rimligt. Rimligt är att fortfarande må -bete sig i parantes- förfärligt illa över en sketen handling, som skedde omedvetet men medvetet i det undermedvetna. Det va faktiskt så simpelt och ändå jätte krongligt som det låter, för jag kommer aldrig kunna acceptera det jag gjorde samtidigt som jag inte kan skylla ifrån mig på någon annan.

04.03 några tårar lossnade ändå och gled ner längs med kinden, hakan darrar sådär som den alltid gör. Snoret rinner. Fan. Inte idag igen. Här är jag, sex timmar ifrån mitt liv. Ligger i en sketen liten fjantig säng, med en fjantlig lampa som lyser så fjantigt att jag knappt ser vad jag själv gör. Allt. Jag repiterar, Allt just nu är så stört värdelöst. Att det ska vara så jävla lätt att göra så fel. Med andra ord, så är jag jubelidioten som ber om en andra chans.

 

 

 

Idag damp den ner i brevlådan min. Jag vart ju så taggad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen när jag slet upp påsen och drunknade i den alldelles för stora jackan. Storlek S they said, right.. Sen när vart alla storelkar byggda för människor breda som berg och stora som jättar. Kommer få vada fram i den där saken. Men det lär ju se coolt ut.. eller nåt..

 

Gjorde mig själv en tjänst och lyckades tillslut avvisa alla vänner med en underton av Fuck you, gå er väg. Sa emot mig själv efter att ha sprungit runt hela dagen i min blommiga lilla topp och tjatat om att vilja göra något senare. Ångrar dock ej en kväll framför tv'n med madre. Nu mina vänner ska jag ta på mig hela snowboard utrustningen och känna och klämma lite på't. Standard. Sjänka en tanke åt bejben Halldor som inte kom vidare till finalen igår också. Sju fingrar upp, kung macaron och allt det där. Peace!

 

Jag blir ju fan inte klokare på att skrika psalmer halv två på natten, och inte heller speciellt vis över mina resonemang kring livet med alkohol kroppen. Kort sagt så har det inte varit någonting speciellt som kommit och stört mina vardagstankar på senaste tiden. Har inte hakat upp mig på andras åsikter, utöver det vanliga. Som att jubelidioter inte förtjänar andra chanser. Pengar är också till för att slösas på,  tänkte jag när jag gick in i de x antal olika skoaffärerna en svart vinter dag. Det var som att vara hög på flos och kom till "köp godkänt". Va svårt att sluta alltså.

 

Känner att jag egentligen borde komma in, skriva om någon vettig erfarenhet jag sugit in under den senaste tiden. Resonera och reflektera kring den, och ha som ett syfte med allt jag skriver. Synd bara att min favorit är att ordbajsa. Utöver det, så har mina djupa tankar samt depp dagar strukigt med singel livet, som bortblåst. Följ min tumblr och va glada över att ni lever era bortskämda jävlar. Hej på er

Ikväll tänker jag med hjärtat. För ikväll hoppas jag att faktan jag tagit in är falsk och särskriven. Det är ikväll det är drop dead serious vs när jag var ung och dum. För hur jag än försöker, ser jag allting i fel lincer. Skaver sådär förjävligt, men det ska ju vara rätt, enligt den och den och den. Och det här med att jag tycker det är jobbigt att se dig i ögonen och erkänna den bittra sanningen, att ja du är säkert jätte snäll, söt, gullig what ever, men lilla vännen jag tänker inte anpassa mig efter dit vinden blåser bara för att du ska tycka om mig, för att hon är så. Söker man sig till något som speglar det bortgångna, är det ju inte helt sopat under mattan än. Varför är man så rädd för att vara unik, när det är så vi är skapade? Vill du ha mig, får du hela mig. Tro det eller ej men trivs faktiskt inte i hunters och gråter till Sagan om Konungens återkomst. Fact. Det är inte det du gör, det är det du inte gör som förstör dig. Tjo

 

Juste, har ju en blogg också :pPp är så jävla självupptagen just nu att jag inte ens har tid till att blogga. rullar på såhär i vinter eländet. Krigar mig till skolan, försöker gå och lägga mig i tid, walking dead är nu avcheckat och livet kan gå vidare. Ser till att glömma kameran och lånekort hemma. Försöker allt jag kan på träningarna, och taggar till inför fyra utomlandsresor i vår och sommar. Lajf aint easy på vissa nivåer, men antar att det bara är att bita i det sura äpplet och vika av vid vänster istället för höger. Köpt nya skor har jag också, första gången på jag vet inte hur länge jag inte traskar omkring i sneakers.

 

Skulle vilja ha en snygg bild på mig själv i det här inlägget men är för het för att kunna fångas på bild en dag som denna. Bajtar istället min vän Andis och bjuder på fin musik som är relevant för dagen, och en bild på mig och Calle från lektionens festligheter. Full skulle man va.