Dont you worry child, see heaven got a plan for you.

Ibland så kan jag inte låta bli att skratta åt mig själv. Vart fasen är jag påväg egentligen? Den här dagen (som de flesta andra dagarna den här terminen) kom jag sent till skolfotot, sprang in, drog några poser framför kameran. Fortsatte sedan med att skämmas över att jag knappt sålt några kakor till klassen. 
Kanske inte så konstigt att folk har svårt att ta mig seriöst när jag knappt kan göra det själv. Kan ni förstå att jag fyller 18 om typ 200 dagar? Well, thats just a number som gör att jag får gå på krogen och köpa cigg åt p12or. Klagar inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0